söndag 30 november 2008

Första advent

Helgen bara försvann, och för nån timme sen åkte älsklingen hem. Har haft adventsfika med nybakade lussekatter, pepparkakor och chaite. Fyllt ut tomheten med juliga toner och lite lek med kameran. Och jag känner mig inte speciellt ensam faktiskt. Julstämningen svepte in och omfamnade mig:)



Första ljuset av fyra tänt i min moderna variant av adventsljusstake...

torsdag 27 november 2008

Glömskebidrag tack!

Fick det sötaste kortet idag från världens finaste person. Åh vad glad jag blev! Det står på mitt köksbord nu och lyser med sin blotta närvaro. Annars är jag ledig idag vilket passar bra eftersom jag är förkyld och lite hängig. Den nya hemtentan kom på posten idag, så nu finns det väl inga ursäkter att inte plugga längre. Inga giltiga i allafall...



Förresten måste dagens lärdom vara att det är dyrt att vara glömsk:( Har idag lagt ner 500 kr på två saker jag haft men tappat bort... Är det inte dags att regeringen ingör subventionerade glömskebidrag snart?

En morgon i Thailand

Igår morse runt en halv sju var jag i Thailand. Jag höll på att arresteras två gånger, första gången minns jag inte varför, andra gången för att jag höll på att vandra ut ur en affär med en stor gosedjurshund under armen. Larmet gick, men jag visste inte att det var utgången jag var på väg mot, och var övertygad om att larmet var riggat i förväg för att personalen var efter mig. Fruktansvärd känsla, vill jag lova. Så vaknade jag med ett ryck och låg en stund och var tacksam över att jag inte satt i ett thailänskt fängelse. Gårdagens självömkan för att alarmet var satt på halv sex var som bortblåst. Eller, var det verkligen satt på halvsex...? Till min fasa hoppade jag upp i sängen och insåg att jag ställt alarmet en timme senare! Klockan var fem över halv sju och klockan sju skulle jag befinna mig på posten. Kläderna åkte på på en sekund (jodå, jag kan vara snabb när nöden kräver), och sen var det bara att kasta sig iväg på cykeln. Slask och halka hade jag knappt en tanke på, endast huruvida det tog 15 eller 20 min att cykla dit...

Men det ordnade sig och väl framme fick jag stå och blada reklam tre timmar, två olika reklamblad som skulle läggas i varandra. Krävdes nästan noll tankeverksamhet vilket pasade utmärkt den tiden på morgonen. Jag fick stå sida vid sida med en prao som gärna ville ha det till att jag också var prao. När han fick ett jakande svar trodde han att jag gick på gymnasiet... Hm, även det var ju några år sedan. Jag vet inte hur gammal jag ser ut längre, jag blev dock inte så förvånad över hans frågor eftersom jag häromveckan fick en barnbussbiljett utprintad till mig... Busschauförren tog det för givet innan jag hann säga nåt: "Jaha, en barnbiljett". "Ungdom annars". "Jaja, vi bjuder på det". Nog för att jag kanske kommit upp i den åldern då man inte vill tas för äldre än vad man är, men jag ser väl ändå inte ut som ett barn. Eller?:)

tisdag 25 november 2008

Varför?

Vaknade tidigt imorse och började fundera på varför...

...varför går nån och handplogar snö utanför mitt fönster i ottan så pass att man vaknar, eller det låter snarare som att nån går och drar en pulka efter sig för ingen handplogar väl nuförtiden?

...varför kommer isåfall plogbilen 10 min efter?

...varför ska alla dagjobb börja så tidigt? Skulle inte världen bli en bättre plats om alla fick sovmorgon?

...varför har jag på känn att jag är den enda som får springa till jobbet pga. att jag sitter och fotar mig själv i fönstret under frukosten?



Och eftermiddagens reflektioner...

...varför blir alla mina genvägar alltid omvägar (speciellt på väg till jobbet)?

...varför tackade jag ja till att jobba ynka 2-3 timmar på posten tidigt imorgon, när det kändes onödigt så fort jag lagt på luren?

...varför ljuder det plötsligt en mystisk telefonsignal infrån det tillbommade arbetsrummet i min lägenhet?

...varför får man inte samma sug efter typ nyttiga alger eller japanskt sjögräs som man får efter godis?

Och sist men inte minst:

...varför finns det så många varför och så få därför?

måndag 24 november 2008

Koffeinchock= galenskap?

Jag tror jag vart på årets fest. Eller kanske rent av århundrandets... Vem trodde att den skulle äga rum på en gård mitt ute i ingenstans? Men är man i gott sällskap så är man:)

Helt galet... Den här bilden kanske säger något om nivån på festligheterna:



Jag lovar att det var jag som klämde på honom öronen i efterhand (som jag för övrigt hittade hos Marie), dom tillhörde inte hans grundutstyrsel;) Efter det prydde dom mitt huvud hela kvällen, men visst är han söt?

Såhär två dagar efter med tidsperspektivets klokskap kan man bara spekulera i huruvida den vilda stämningen berodde på koffeintabletterna som Kristian delade ut i bilen nån timme innan, om mina blåmärken på knäna möjligtvis är ett resultat av att jag envisades med att gå ner i spagat på dansgolvet i tid och otid, och om inte filmerna vi spelade in (ballad till en golvmopp och egen version av Jolene bla) redan har intern kultstatus..;)



Sanna, Marie och Magda på det absolut mest civiliserade fotot på hela kvällen. Hoppas vi gör om succen snart!

onsdag 19 november 2008

Ljusrum

Idag har jag prövat en ny grej. Satt en timme i ett ljusrum på studenthälsan. Ska vara bra under den mörka perioden av året. Den konstgjorda belysningen påverkar vår hormonella balans som ger oss en bra dygnsrytm genom att öka kortisolhalten i blodet. I alla fall var det bara att hoppa i en heltäckande vit kappa (tänk konfirmationsskrud) som reflekterade ljuset, slå sig ner i en fåtölj och vila...




Efter en stund spred sig en varm och behaglig känsla i kroppen. Det var knappast nån bastuvärme, egentligen var det nog inte speciellt hög temperatur i rummet. Snarare reflekterade man ljuset så bra. Efter en timme kände man sig ganska dåsig!

tisdag 18 november 2008

Drömmer mig bort...

Tack för härliga kommentarer! Blir alltid så glad. Kul när inte bloggen bara känns som en monolog, lite dialog skadar aldrig!

Idag har jag jobbat. Och ikväll blir det visst lite mer jobb. Ska strax åka. Känns helt okej att jobba men däremot inte så lockande att ge sig ut när man ser den mörkgrå himlen utanför fönstret... Dagar som denna kan man inte låta bli att drömma sig bort.


måndag 17 november 2008

Pajfrossa!

I helgen gjorde jag och Kristian 2 olika smaskiga pajer. Här har ni recepten:

Pajdeg:
125 g smör
3 dl mjöl
1 krm salt

Smält smöret och låt det svalna, blanda i mjölet och saltet. Tryck ut degen i smord form och förgrädda i ugnen 10 min i 175 grader.



Broccoli och linspaj:
Fyllning: 300 g broccoli
1 dl kokade röda linser
3 ägg
2 dl mjölk
200 g fetaost
salt och peppar

Bryn gärna broccolin och löken lite lätt i olja. Koka linserna några min, tills de är mjuka. Vispa ihop ägg, mjölk, salt och peppar efter behag. Varva broccoli och linser i pajskalet, stjälp över äggblandningen och täck över allt med fetaosten. Grädda i 175 grader i 30 min.

Skaldjurspaj:

Fyllning: 1 paket Frutti di mare
1 gul lök
2-3 tomater (eller soltorkade)
150 g broccoli
200 g fetaost
Skaldjurspaketet köpte vi på Lidl, men det går ju lika bra att göra sin egen mix med räkor, musslor eller vad man nu vill ha. Pajdeg och äggstanning är samma som ovan. Bryn löken, tomaterna och broccolin. Varva alla ingredienser i pajskalet, häll över äggstanning och ost. Grädda 30 min i 175 grader.




Jag och Kristian var skrytsamt överens om att skaldjurspajen var en av de godaste pajer vi ätit. Väl värd att pröva!

Shopaholic in the air

Hohoho, råkade visst go lite shopoholic idag. Tog en sväng till A6 nämligen. Vilket resulterade i:





Från vä: Kjol från Vila, myströja från Vero Moda (endast 139 kr!), och kofta Vero Moda.



På IKEA blev det en söt matta till hallen, två krukor och en fönsterlampa som gick i 1000 bitar när jag skulle packa upp den...

Redan ett år sen...

...vi packade ihop oss ett gäng förväntansfulla tjejer i Maries bil, och körde den långa vägen från Skåne upp till Vårgårda för lite festligheter. Alltså redan ett år sen jag träffade dig. Vilken kväll!Då visste jag ingenting om dig, mer än att jag gillade vad jag såg. Tänk vad spontana infall kan löna sig:) Idag, ett år senare är ett liv utan dig otänkbart...


Kyssar på dig vackra älskling!!!

fredag 14 november 2008

Vidöppna är mina blå...

Härliga fredag... Inte för att veckan varit ansträngande med 2 timmars sorteringsjobb på posten, och en föreläsning. Men fredag är alltid fredag. Förra helgen låg jag däckad i maginfluensa, så den här kan ju bara bli... bättre:)

I förmiddags kom älsklingen hit, direkt efter nattjobbet. Nu sover han som en stock och jag passar på att låna datorn och smaska på lite chokladglass. Funderar på att springa ut och köpa senaste numret av Topphälsa. Handla ägg också till en paj jag nog tänker göra: med broccoli, linser och fetaost. Låter väl smaskigt?!

Förresten, måste slå ett slag för att hålla ögonen öppna. Ja, du läste rätt! För vilka roliga gratisgrejer man hittar om man bara håller sina blå (eller vad du har för färg), öppna. På högskolans anslagstavla sökte ett gym testpersoner nu i veckan. Så nu tränar jag gratis i tre veckor, både på gym och deras pass som bla. omfattar Body Combat, Yoga och Aerobic. Coolt va?! Sen ska jag och Kristian nog gå på en gratis föreläsning imorrn om inre utveckling och så. Alltid intressant. Nästa vecka ska jag pröva studenthälsans ljusterapirum, också det gratis såklart. Wow, jag kan inte längre skriva under på att alla nöjen kostar pengar!;)

Det var allt för denna gång tror jag. Försöker hitta en enhet med bilder jag satte in i datorn, har fått önskemål av en viss Magda att redovisa en viss sak jag prövade på häromveckan. Det verkar dock än så länge som att mina försök är förgäves. Överraskande nog;)

tisdag 11 november 2008

Mr Dileva och tidsuppfattningen



HEEEEEJ!

Hej? Brukar jag aldrig inleda ett inlägg med, men känns att det var länge sedan jag lämnade ett livstecken här:). Det beror varken på att jag gillar att hålla er på sträckbänken eller att jag inte haft någon blogglust, nope, men sen jag flyttade till min egna lägenhet har jag spenderat noll timmar om dagen vid datorn. Just av den enkla anledningen att jag inte har en dator. Nu sitter jag hos min farfar vid hans dator, men ett datorköp blir nog snart aktuellt, så jag vågar nästan lova att det här var mitt längsta blogguppehåll..;)

Så, ja nu hyr jag en tvåa i andra hand i Ekhagen (förort, får man väl kalla det till Jönköping). Jag trivs jätte bra där, speciellt nu efter att jag inrett den mer i min smak (den är hyrd möblerad). Jobbet, dagverksamheten för autister som jag mest jobbat på ligger perfekt med 5 min gångavstånd, är lite längre till stan men har nu äntligen fått hit min cykel.

Det har mest vart jobb och plugg till hemtentan de senaste veckorna, nu har det dock lugnat ner sig med allting, faktiskt. Min mamma hälsade på för ett tag sen, hon ville såklart se min lya och dessutom erbjöd hon sig att sy gardiner, kuddfodral osv och hjälpa mig fixa iordning lite. (Fixa iordning lite visade sig innefatta typ alltifrån storstädning, inredning och att fylla min kyl med nyttiga saker...) Det blev bråda dagar kan man säga: körde fram och tillbaka till IKEA minst 2 gånger där vi köpte tyg och kuddar, tog en sväng till Marie och gården i Ulricehamn för att hämta grejjer jag hade kvar där sen i somras, så var vi hembjudna på middag hos farfar, och emellan allting så hann jag jobba och mamma sy och feja. Jag måste ha världens snällaste mamma?

En av dagarna hon var här så premiärjobbade jag på teatern, och det var ingen mindre än Dileva som skulle showa loss. Vi stog några stycken och tog emot i garderoben, därefter dukade vi upp fikat vi skulle sälja i pausen. Sen var det bara att sitta och vänta, och vänta. Det framgick ganska snart att i Dilevas värld existerade ingen tidsuppfattning... Han började ca 15-20 min senare, och vi satt och väntade på pausen, tänkte att efter den här låten måste det vara dax, nehej då drog han av en till låt om blommor och kärlek o allvar... När pausen förskjutits ca en timme och showen skulle sluta om 30 min trodde vi att det inte skulle bli nån paus och fikaförsäljning. Emmellertid så öppnades plötsligt teatersalens dörrar, och ljudet av en elefanthjord rumlade ner för trappporna och så var det plötsligt smockfullt av fikasugna människor hos oss. trots att vi hade servering på tre olika våningar. Men vi sålde för fulla muggar och så försvann alla lika fort som de kom in till andra akten, som hm började typ när showen skulle sluta... Så blev det mer väntande, men mot slutet smög jag och en av de andra garderobiärerna ut på balkongen för att se vad som hände där nere på scenen, egentligen? För det var ju inte bara musik utan massa snack emellan, och det verkade vara en ovanligt pigg publik som kom med glada tillrop titt som tätt. Men iaf, så skulle man kunna säga att Dileva verkade vara precis så som man tänker sig honom. Han var klädd i en färgglad klänningsliknande sak, och ja han var just sådär "flummig" som man tänker sig honom, fast ändå inte flummig för allt han sa var väldigt tänkvärt... Bland annat uppmanade han oss att tänka bort alla hinder vi sätter upp för oss själva, ocd dessutom inte tänka ordet "inte". Om man tex tänker: "jag ska inte göra av med mina pengar", så gör man oftast av med dom, eftersom Universum inte uppfattar ordet inte. (Och inte hjärnan heller har jag hört). Så höll han upp ett vitt papper som man skulle fokusera på och i det tänka in alla dåliga tankar man hade som man ville göra sig av med, och så avslutade han med att stilfullt bränna upp papperet. Så fick även publiken ställa frågor och på frågan vad det första var han skulle förändra om han blev president, svarade han att meditation skulle bli obligatoriskt i skolan. Så fick hela publiken göra unisona kärleksvrål, fånga kosmiska guldbolllar i luften och mycket mycket annat... Sen var det bara till att rusa ner till garderoben igen för ännu mera väntande tills showen slutade minst en timme efter utsatt tid... Nej han hade sannerligen ingen tidsuppfattning (tom. mkt. sämre än jag ju), men jag är helt säker på att om alla levde efter hans livsfilosofier skulle det vara fred på hela jorden. Och väldigt roligt och avslappnat att leva, dessutom:).


(Bilden längst upp är alltså på Dileva till vänster, och hans enda musiker till höger. Tyvärr den bästa man kunde få med mobilkamera och dålig belysning).

Nu ska jag cykla hem, ikväll ska jag iväg och dansa och sen fort hem och se på de desperata hemmafruarna!

/Kram på er