En morgon i Thailand

Igår morse runt en halv sju var jag i Thailand. Jag höll på att arresteras två gånger, första gången minns jag inte varför, andra gången för att jag höll på att vandra ut ur en affär med en stor gosedjurshund under armen. Larmet gick, men jag visste inte att det var utgången jag var på väg mot, och var övertygad om att larmet var riggat i förväg för att personalen var efter mig. Fruktansvärd känsla, vill jag lova. Så vaknade jag med ett ryck och låg en stund och var tacksam över att jag inte satt i ett thailänskt fängelse. Gårdagens självömkan för att alarmet var satt på halv sex var som bortblåst. Eller, var det verkligen satt på halvsex...? Till min fasa hoppade jag upp i sängen och insåg att jag ställt alarmet en timme senare! Klockan var fem över halv sju och klockan sju skulle jag befinna mig på posten. Kläderna åkte på på en sekund (jodå, jag kan vara snabb när nöden kräver), och sen var det bara att kasta sig iväg på cykeln. Slask och halka hade jag knappt en tanke på, endast huruvida det tog 15 eller 20 min att cykla dit...

Men det ordnade sig och väl framme fick jag stå och blada reklam tre timmar, två olika reklamblad som skulle läggas i varandra. Krävdes nästan noll tankeverksamhet vilket pasade utmärkt den tiden på morgonen. Jag fick stå sida vid sida med en prao som gärna ville ha det till att jag också var prao. När han fick ett jakande svar trodde han att jag gick på gymnasiet... Hm, även det var ju några år sedan. Jag vet inte hur gammal jag ser ut längre, jag blev dock inte så förvånad över hans frågor eftersom jag häromveckan fick en barnbussbiljett utprintad till mig... Busschauförren tog det för givet innan jag hann säga nåt: "Jaha, en barnbiljett". "Ungdom annars". "Jaja, vi bjuder på det". Nog för att jag kanske kommit upp i den åldern då man inte vill tas för äldre än vad man är, men jag ser väl ändå inte ut som ett barn. Eller?:)