Maxad Reunion

I helgen inträffade en maxad reunion i och med att jag åkte hem till min kära (när jag vart ifrån den ett tag) uppväxtstad Eskilstuna. Helgen inleddes med att mina älskade kusiner kom från Stockholm. Vi är uppväxta tillsammans det lilla avståndet till trots, men tills i fredags hade vi inte sett varrandra på den rekordlånga tiden av ett år och tre månader! De heter Siri och evelina och är de två blonda fjällorna ovan för övrigt. När jag äntligen lyckats övertyga Siri om att jag inte gjorde mig till med min nya dialekt (småländska? Eller nån sorts blanddialekt som hänger i från folkhögskolan månne?) och hon skrattat sig igenom vårt samtal där hon typ upprepat alla mina lustiga uttal likt en språklektionsskiva på repeat, såg jag att mina kusiner var precis som vanligt: söta, bedårande och helt underbara...

Helgen fortsatte med middag och tårta som mamma stod för, då vi firade min födelsedag i förskott. Därefter skedde helgens andra reunion i bowlinghallen där vi mötte några av "de gamla godingarna" Lisa, Lollo och Ida (mittenbilden) och en hel drös med andra människor, mest från gymnasiet. Vårt stora gäng intog en ca fyra bowlingbanor och spelade så svetten lackade vilket vi motverkade med en och annan öl. Ida tog en shot och slog en strike, kort därefter tog jag en shot och slog min enda strike(!) (Kanske tipsa farfar om fickplunta på pensionärsbowlingen? Hm. Eller å andra sidan kanske inte). Lite senare utropade Eve nöjt: "Jag fick poängen för din strike"! Mycket riktigt, poängen hade inte tillfallt "segisen" som jag hette på tvn, utan Eve. Vår bana levde sitt eget liv från och till, och att vi sa till receptionisterna hjälpte föga. De kunde minsann inte starta ett nytt spel, vilket väl vore på sin plats när hela tävlingsmomenten var som bortblåst?

När bowlingen var över försvann plötsligt merparten av vårt gäng bort. Kvar var jag, Eve och Siri som surade lite i kassan för att vi inte kunde få rabatt för den dåliga banan. Men det gick snabbt över och så gav vi oss ut och gjorde stan med Ida och Lisa. Vi dansade iväg natten och drösade sent i säng med den vid utgång obligatoriska skoskaven, och mer detaljer än så får ni inte!

På söndagen lämnade jag kusinerna vid tåget (de var lika sena som jag brukar vara. "Undra om det är en tillfällighet eller ligger nedärvt i de Svenneborgska generna"? funderade jag när Eve otåligt ryckte i biljettluckan där biljetterna skulle trilla ner med tåget insusandes på perrongen bakom hennes rygg).

Några timmar senare återförenades jag med "de gamla godingarna" för en fika hemma hos mig.

Något jag oavsiktligt utelämnat om helgen?:

Tja när vi provade typ hela Din Skos sortiment och spred ut stövletter över hela butiken samtidigt som vi travade omkring runt hyllorna i en timme och klagade på klämda hälar/tår och provade en storlek mindre/större för 1000 gången. Men alla lyckades komma därifrån med ett par!

Att Eve o Siris syster (äldstekusinen!) är ute och reser med min syster i Indien

När vi hamnade i ett litet drama på torget där en kvinna fick epilepsianfall och vi fick barnvakta flickan till en förbipasserande ung sjukssköterska som fixade framstupa sidoläge mm (Sen kom ambulansen så det gick nog bra)

Evelinas skrattanfall varje gång vi satte näsan utanför ytterdörren eftersom vi då passerade grannarnas postinkastlapp: "Ingen reklam tack, men gärna Evelina" (lokaltidning). Jag motstod dock frestelsen att försöka pressa ner henne i det nålsögelilla inkastet. Hon må se oskyldig ut men har trots allt en gnutta finskt blod i sig;)


Tack alla för en underbar helg!!!

/xxxx från alven (segisen)